Vi valde att arbeta med hur en kommunikatör arbetar. Det vi gjorde var att ta kontakt med en kommunikatör på Motala Kommun vid namn Sussie Slotter.

 

 

Vi bestämde träff med henne så vi kunde få svar på de frågor vi hade skrivit ner. Intervjuen skedde den 2 maj 2016 i ett grupprum i mediateket på Platengymnasiet. Vi hade med oss en inspelare så att vi kunde fokusera på vad hon sa just där och då men även möjligheten att ställa följdfrågor. Vi hade skrivit ner de viktigaste frågorna men vi ville ändå få intervjun ganska avslappnad. Vilket vi fick då vi ställde fler frågor än vad vi tänkt, Sussie var väldigt enkel att prata med och hon var väldigt enkel som person också. Vi fick ordetliga svar och varade i minuter och inte snabba svar i sekunder. Det är vi väldigt tacksamma för att hon tog oss så pass seriös och verkligen gav denna intervju tid. Eftersom de i slutänden gjorde att vi kunde skriva ner är lång och ordentlig text till vår artikel.

Sussie berättade att hon inför varje släpp av information jobbade mycket med att tänka på hur hon förklarar och hur hon förklarar informationen beroende på målgrupp. Det sade hon var mycket viktigt att tänka på eftersom man som kommunikatör måste vara oerhört tydlig med informationen. Hon nämnde en arbetsuppgift hon hade där hon som kommunikatör var med och lyssnade och sedan skulle skriva om händelsen. Hon var på en skola där föräldrarna fick ny information om upptagningsområden, där den nya uppdelningen baserades på de förutsättningar varje individ har hemma så att det blir mer jämt och få barn att känna sig trygga och lika värda. Efter den upplevelsen fick Sussie att inse att det är oerhört viktigt att tänka på hur man skriver sina texter. Därför är det väldigt viktigt som kommunikatör att kunna förklara sig på olika sätt och olika språks sätt, inte på olika språk men att kunna beskriva med ett varierade språk så att alla förstår.

Det är oerhört viktigt att budskapets utformning kommer ut på rätt sätt. Efter att Sussie berättat om hur illa alla föräldrar betedde sig efter informationsmötet förstår jag att det är viktigt att budskapet kommer fram på rätt sätt så att alla förstår. Det gäller att tänka efter hur man utformar sin information.

Sussie tog endast upp sociala medier som mediekanaler. Hon menar att sociala medier är det bästa sättet att förmedla information på varje sig den är till den yngre eller den äldre målgruppen. Hon förklarade också att många använder sig av Facebook även om man är äldre. Även om man inte följer Motala Kommun på Facebook kommer man oftast i kontakt med deras inlägg ändå eftersom vänner på Facebook gillar, delar och kommenterar inläggen.  Det negativa med sociala medier och framförallt Facebook är att alla har chansen att kommentera och framföra sina åsikter öppet och fort. Människor skriver ner exakt vad det tycker och tänker inte på vad de skriver, förklarar Sussie. Folk skriver elaka och opassande saker till inläggen så det finns definitivt både positiva och negativa saker med Facebook.

Sussie tog inte upp så mycket om de lagar hon följer utan hon sade mest att det finns regler och lagar som jag måste följa men mer än så sade hon inte. Det jag förstår är att hon måste följa tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen men även publicitetsreglerna, så som ge ut korrekta information och det är viktigt att ge plats åt bemötande vilket de får väldigt snabbt på sociala medier. (hopp om positiv respons) Sedan måste hon även följa marknadsföringslagen. Se till så att hon inte ger ut vilseledande information.  Sekretesslagarna måste också skyddas- att en del information måste hållas hemligt och att hon inte kan berätta allt.

Kommunikationsmodell

Jag har valt att använda Lasswells kommunikationsmodell, dels för att jag använt den tidigare och jag förstår den väldigt bra. Det gör så att jag kan skriva så utformligt som möjligt och det blir roligare att skriva om en modell som jag har förståelse för. Modellen visar också till vilken effekt kommunikationen sker och vad det ger i slutändan. Nackdelen med modellen är att den är väldigt enkel av sig vilket gör så att det inte blir så jätte-utvecklat.

Som kommunikatör kan jag tycka att denna modell fungerar bra, om man vill se ”resultatet” innan och få sig en lättare bild av vilken effekt kommunikationen kommer ge kan man som kommunikatör använda modellen baklänges. Man börjar tänka på till vilken effekt vill/kommer min kommunikation få? Eftersom det är viktigt att få ut informationen till alla i till exempel Motala kommun kan det vara bra att tänka efter till vilken effekt får min information.

Modellen går ut på detta sätt:

 

1.       Vem är det som säger något?

2.       Vad är det som sägs?

3.       På vilket sätt-vilken kanal?

4.       Vem är mottagaren?

5.       Vilken effekt?

Om man börjar med fråga 1:

I detta läge är det kommunikatören som säger något, han eller hon förmedlar informationen som till exempel kommunen har bestämt att samhället ska ta del av.

Fråga 2:

Det beror alltid på, jag kan ta som exempel att kommunen/kommunikatören ville få ut information om de nya upptagningsområdena.

Fråga 3:

Även här kan det vara olika, det kan vara genom brev, tidningar, internet men som Sussie i detta fall berättade är sociala medier det bästa sättet att förmedla ut information till samhället just nu.

Fråga 4:

Om jag fortsätter i mitt exempel är det föräldrarna som ska få informationen om upptagningsområden, men man kan också säga till alla som är aktiva på Facebook och följer Motala kommuns inlägg.

Fråga 5:

Många får ta del av informationen eftersom sociala medier är så populärt och många använder det.

Om man då tittar tillbaka på om man skulle gått igenom denna modell bakifrån kan kommunikatören få fram att så många som möjligt kommer kunna ta del av informationen vilket jag tror är huvudsaken med det hela.

 

 

 

 

 

 

 

 

Slutprojekt- Kommunikatör

Allmänt En kommentar

Vi valde att arbeta med hur en kommunikatör arbetar. Det vi gjorde var att ta kontakt med en kommunikatör på Motala Kommun vid namn Sussie Slotter.

 

 

Vi bestämde träff med henne så vi kunde få svar på de frågor vi hade skrivit ner. Intervjuen skedde den 2 maj 2016 i ett grupprum i mediateket på Platengymnasiet. Vi hade med oss en inspelare så att vi kunde fokusera på vad hon sa just där och då men även möjligheten att ställa följdfrågor. Vi hade skrivit ner de viktigaste frågorna men vi ville ändå få intervjun ganska avslappnad. Vilket vi fick då vi ställde fler frågor än vad vi tänkt, Sussie var väldigt enkel att prata med och hon var väldigt enkel som person också. Vi fick ordetliga svar och varade i minuter och inte snabba svar i sekunder. Det är vi väldigt tacksamma för att hon tog oss så pass seriös och verkligen gav denna intervju tid. Eftersom de i slutänden gjorde att vi kunde skriva ner är lång och ordentlig text till vår artikel.

Sussie berättade att hon inför varje släpp av information jobbade mycket med att tänka på hur hon förklarar och hur hon förklarar informationen beroende på målgrupp. Det sade hon var mycket viktigt att tänka på eftersom man som kommunikatör måste vara oerhört tydlig med informationen. Hon nämnde en arbetsuppgift hon hade där hon som kommunikatör var med och lyssnade och sedan skulle skriva om händelsen. Hon var på en skola där föräldrarna fick ny information om upptagningsområden, där den nya uppdelningen baserades på de förutsättningar varje individ har hemma så att det blir mer jämt och få barn att känna sig trygga och lika värda. Efter den upplevelsen fick Sussie att inse att det är oerhört viktigt att tänka på hur man skriver sina texter. Därför är det väldigt viktigt som kommunikatör att kunna förklara sig på olika sätt och olika språks sätt, inte på olika språk men att kunna beskriva med ett varierade språk så att alla förstår.

Det är oerhört viktigt att budskapets utformning kommer ut på rätt sätt. Efter att Sussie berättat om hur illa alla föräldrar betedde sig efter informationsmötet förstår jag att det är viktigt att budskapet kommer fram på rätt sätt så att alla förstår. Det gäller att tänka efter hur man utformar sin information.

Sussie tog endast upp sociala medier som mediekanaler. Hon menar att sociala medier är det bästa sättet att förmedla information på varje sig den är till den yngre eller den äldre målgruppen. Hon förklarade också att många använder sig av Facebook även om man är äldre. Även om man inte följer Motala Kommun på Facebook kommer man oftast i kontakt med deras inlägg ändå eftersom vänner på Facebook gillar, delar och kommenterar inläggen.  Det negativa med sociala medier och framförallt Facebook är att alla har chansen att kommentera och framföra sina åsikter öppet och fort. Människor skriver ner exakt vad det tycker och tänker inte på vad de skriver, förklarar Sussie. Folk skriver elaka och opassande saker till inläggen så det finns definitivt både positiva och negativa saker med Facebook.

Sussie tog inte upp så mycket om de lagar hon följer utan hon sade mest att det finns regler och lagar som jag måste följa men mer än så sade hon inte. Det jag förstår är att hon måste följa tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen men även publicitetsreglerna, så som ge ut korrekta information och det är viktigt att ge plats åt bemötande vilket de får väldigt snabbt på sociala medier. (hopp om positiv respons) Sedan måste hon även följa marknadsföringslagen. Se till så att hon inte ger ut vilseledande information.  Sekretesslagarna måste också skyddas- att en del information måste hållas hemligt och att hon inte kan berätta allt.

Kommunikationsmodell

Jag har valt att använda Lasswells kommunikationsmodell, dels för att jag använt den tidigare och jag förstår den väldigt bra. Det gör så att jag kan skriva så utformligt som möjligt och det blir roligare att skriva om en modell som jag har förståelse för. Modellen visar också till vilken effekt kommunikationen sker och vad det ger i slutändan. Nackdelen med modellen är att den är väldigt enkel av sig vilket gör så att det inte blir så jätte-utvecklat.

Som kommunikatör kan jag tycka att denna modell fungerar bra, om man vill se ”resultatet” innan och få sig en lättare bild av vilken effekt kommunikationen kommer ge kan man som kommunikatör använda modellen baklänges. Man börjar tänka på till vilken effekt vill/kommer min kommunikation få? Eftersom det är viktigt att få ut informationen till alla i till exempel Motala kommun kan det vara bra att tänka efter till vilken effekt får min information.

Modellen går ut på detta sätt:

 

1.       Vem är det som säger något?

2.       Vad är det som sägs?

3.       På vilket sätt-vilken kanal?

4.       Vem är mottagaren?

5.       Vilken effekt?

Om man börjar med fråga 1:

I detta läge är det kommunikatören som säger något, han eller hon förmedlar informationen som till exempel kommunen har bestämt att samhället ska ta del av.

Fråga 2:

Det beror alltid på, jag kan ta som exempel att kommunen/kommunikatören ville få ut information om de nya upptagningsområdena.

Fråga 3:

Även här kan det vara olika, det kan vara genom brev, tidningar, internet men som Sussie i detta fall berättade är sociala medier det bästa sättet att förmedla ut information till samhället just nu.

Fråga 4:

Om jag fortsätter i mitt exempel är det föräldrarna som ska få informationen om upptagningsområden, men man kan också säga till alla som är aktiva på Facebook och följer Motala kommuns inlägg.

Fråga 5:

Många får ta del av informationen eftersom sociala medier är så populärt och många använder det.

Om man då tittar tillbaka på om man skulle gått igenom denna modell bakifrån kan kommunikatören få fram att så många som möjligt kommer kunna ta del av informationen vilket jag tror är huvudsaken med det hela.